|
Med
fader Sigfrids och farbror Hennings hjälp fick publiken
ta del av Gimo-historia från ända tillbaka till
kammarherre Reuterskjölds och den fruktade disponenten
Brundins tid. Då när brukets hammarsmedja och masugn
ännu var i gång och den frispråkige bara hade att packa
och flytta dan efter han råkat säga ett ord för mycket.
”Jag vet inte om det ligger i släkten”, kommenterade
Eklund.
En
period satt Eklund med i Simsällskapets styrelse med
många av upptågen kring den årliga Eldfesten på sitt
samvete. ”Du var inte med och simmade?” undrade
Robertsson. ”Nej, jag tvättar mig hemma jag”, svarade
Eklund.
För
de flesta är Eklund dock känd som musiker. Dragspelet
var hans första instrument vilket snart kompletterades
av klarinetten. ”Nu fick jag en ton” utropade Eklund
glatt på sin första lektion hos Ingvar Öhlund i
Vattensta. ”Det där var ingen ton – det var ett tjut!”
fick han till svar. Eklund kom med åren att spela i en
lång rad konstellationer på de flesta av traktens
estrader. Bland annat blev han en av initiativtagarna
till Gimo Big Band. Musikerkollegan Lill-Bengt Erixon
som lärde sig sina första låtar av Eklund fanns bland
åhörarna. Han bidrog själv med en anekdot inkluderande
en tredje kollega, Österby-profilen Hasse Gille. |