Personporträtt Ingrid Björnstedt

Personporträtt

                         

                                                                                                 


             Ingrid Björnstedt


 


Ingrid Björnstedt är född och uppvuxen i Gimo. Där levde hon i kommunikationernas centrum. Pappan var stins vid Gimo station och en av fastrarna stationsmästare vid postexpeditionen. Ingrid är vallonättling genom sin farmor, som hette Selma Debois.

                                 

   

Släkten kom till Gimo 1904, när hennes farfar blev banmästrare, medan de djupare rötterna finns i Österbybruk. Namnet Björnstedt är arv från pappans mormors mor vid namn Anna-Greta Björnstedt född 1786. Hennes far var oppsättaren Fredric Björnstedt född 1760, vars far Peter Björnstedt född 1714 kom till Österbybruk med de Geer som bruksjägare.


   Det är inte bara i Upplandsbruken, Ingrid har sina rötter utan också i Västergötland. Mamman var från Falbygden med sitt föräldrahem i natursköna Mössebergsparken. Där tillbringade Ingrid sin barndoms somrar, och dit återvänder hon numera gärna med make, barn och barnbarn.

   Efter sitt yrkesverksamma liv som lärare i biologi och geografi, med botanik som favoritämne, har hon intresserat sig för barndomens Gimo och dess historia, som resulterat i tre tidigare böcker:

   

  1. Från Österby anhalt till Gimo station (1990).

Under arbetet med denna bok tog Carl-Lennart Ricknau, son till gamla trafikchefen vid DHJ, kontakt med Ingrid och det blev en vänskap för livet.



 








Kulturdag feb.2008 hos Ingrid Björnstedt. Sittande från vänster Sven-Olof Carlsson, Ingrid, Carl-Lennart Richnau och Lars Wikfeldt.

Dagens ämne: Livet vid Danemora-Hargs järnväg, tidigt 1900-tal.



    2. Gimo Egnahemssamhälle tiden 1920-1950 (1995).

  Genom denna bok blev Ingrid initiativtagare till Gimo Hembygdsförening.











   















Sep.  2010. Carl Reuterskiöld visar Ingrid Björnstedt runt i sin våning på Linnégatan i Stockholm bland vackra möbler från 1700-talets Gimo.


Ingrid Björnstedt har hållit ett nationaldagstal och tre föreläsningar i Gimo. I samband därmed slog hon larm om bruksalléernas dåliga skick, vilka var av den ärevördiga åldern 240 år. Hon vädjade till Kommunen och Hembygdsföreningen att ta itu med problemet. Det hörsammades och nu kan vi alla njuta av de vackert upprustade alléerna.


 



3. Herrarnas Gimo (2011).

Även denna bok stiftade en ny vänskap, Carl Reuterskiöld. Av honom har Ingrid fått lära sig mycket om Gimo och livet på Herrgården.


Deras intresse för Gimo består, varför de träffas

åtminstone ett par gånger om året hemma hos Ingrid för att utbyta kunskaper om gamla tider.